Carn 133: Y Kaart Oarpagh

View in Corpus Edit on GitHub Download Text (CSV) Download Metadata (JSON)
Manx English
Y Kaart Oarpagh
Hug Coonceil yn Oarpey bree da’n Chaart Oarpagh cour Chengaghyn Ardjynagh ny Myn-chengaghyn y chied laa Mee Vayrnt 1998. V’ad kiarail coadey lheid ny chengaghyn shen ayns cheer-aghyn eigsoylagh ayns cooishyn-ynsee, y leigh, reirey, yn ym-ysseraght, cultoor, bea tarmaynyssagh as sheshoil, as cooishyn goll harrish joaraghyn-steat. Agh mannagh beagh reiltyssyn-steat arryltagh bree y chur da’n Chaart shoh, veagh eh fardailagh. Myr sampleyr, lurg resoonaght vooar, va’n Rank er-chee goaill rish y Chaart. Agh eisht, hug leighderyn briwnys nagh dod y Rank cur bree da’n Chaart: veagh eh noi bunraght y cheer!
Ta daa horch dy choadey ry gheddyn liorish y Chaart. Sy toshiaght, ta prinsabylyn as deanyn cadjin ayns Ayrn II jeh’n Chaart - Steat ta cur bree da’n Chaart, shegin da cur arrym da ny prinsabylyn as deanyn shoh bentyn rish chengaghyn ard­jynagh as mynchengaghyn sy cheer ta fo smaght y Steat shen. Lurg shen, ta Ayrn III jeh’n Chaart caghlaa ny prinsabylyn as deanyn shoh gys currymyn fondagh. Agh ta’n Steat abyl dy reih ny chengaghyn hed er coadey tra t’eh shickyraghey (ratifies) yn Kaart.
Shoh paart jeh ny prinsabylyn as deanyn ta screeut sheese ayns Ayrn II. Shegin goaill rish dy nee ‘berchys cultooroil ny chengaghyn ardjynagh as ny mynchengaghyn. Ta feme er ‘jantys shassooagh’ (‘resolute action’) ny chengaghyn y chur er nyn doshiaght ry hoi ad y choadey. Greinnaghey (er nonney, cur er dy ve ny sassey) ymmyd ny chengaghyn, screeut as loayrit, ayns bea theayagh as preevaadjagh. Cummal seose as cur er bun kianglaghyn lesh possanyn ayns steatyn elley as chengey chosoylagh oc. Cur magh aghtyn d’ynsaghey as dy yannoo studeyrys er ny chengaghyn. Cur er e hoshiaght ronsaghey as studeyrys er ny chengaghyn ayns ollooscoillyn as nyn lheid.
Steatyn ta cur bree da Ayrn II, t’eh orroo geddyn rey rish lhiettrimys erbee er mynchengaghyn as chengaghyn ardjy­nagh. Ta reiltyssyn greinnit dy chur er bun possanyn vees cur coyrle daue mychione lheid ny chengaghyn shen.
Ayrn III jeh’n Chaart, ta shen reddyn lhisagh Steat jannoo dy chur er e hoshiaght ymmyd ny chengaghyn ayns bea theayagh. Myr t’eh screeut heose, ta shoh bentyn rish cooishyn-ynsee, y leigh, reirey, yn ym-ysseraght, cultoor, bea tarmaynyssagh as sheshoil, as cooishyn goll harrish joaraghyn-steat. Agh foddee Steat goaill ayns laue dy yannoo red feer veg ny red feer vooar! Myr sampleyr, ayns cooishyn-ynsee, foddee yn Steat gra dy jean eh reaghey d’ynsaghey trooid mynchengaghyn dy bollagh ayns scoillyn. Agh, er y laue elley, foddee yn Steat gra dy bee brastyl-scoill ny ghaa abyl y chengey ‘ynsaghey. As, bentyn rish yn ym-ysseraght, foddee Steat gra dy jean eh cur stashoonyn radio ny chellveeish er bun as ad creeley dy bollagh trooid mynchengey. Er nonney, foddee yn Steat gra dy jean eh cooney lesh stashoon-radio dy ghoaill ymmyd jeh paart d’ocklyn jeh’n chengey. Er y chooid sloo, Steat ta shickraghey yn Kaart, shegin da cur bree da 35 paragraffyn jeh. Ta shen jeeaghyn goll rish red mooar, agh oddagh reiltyssyn dy liooar goaill rish y Chaart gyn jannoo monney. Agh, ny yei shen as ooilley, t’eh feer scanshoil dy vel y Kaart ayn: t’eh cur coraa eddyrashoonagh da mynchengaghyn.
Hickyree yn Reeriaght Unnaneysit y Kaart Oarpagh 27 Mee Vayrnt 2001 as va bree currit da 1 Jerrey Source 2001. Tra hickyree reiltys y Reeriaght Unnaneysit yn Kaart, dooyrt ad dy nee chengaghyn Ayrn III va Bretnish, Gaelg Albinagh as Yernish. She chengaghyn Ayrn II va Albinish (Scots) as Ulleeish (Ulster-Scots). Lurg shen, dooyrt reiltys y Reeriaght Unnaneys dy nee chengaghyn Ayrn II va Cornish as y Ghaelg. Choud’s ta nice toiggal shoh, hug reiltys Vannin coyrle da reiltys y Reeriaght Unnaneysit, as hickyree adsyn y Kaart (Ayrn II) as lieh Vannin - ta ny Sostnee gra dy vel ad loayrt son Mannin bentyn rish ‘cooishyn joarree’. Choud as shoh, ta ny Manninee ro arrymagh dy chaghlaa reddyn.
Dy firrinagh, oddagh reiltys Vannin cur bree da Ayrn III jeh’n Chaart Oarpagh. Bentyn rish cooishyn-ynsee, ta’n Ghaelg ry gheddyn myr cooish reihyssagh ayns scoil­lyn Vannin, as ta’n Vunscoill ayn - bun-scoill raad t’ad gynsaghey trooid Gaelg. Ta brastyl Gaelgagh ry gheddyn ayns Colleish Ellan Vannin, as, ga nagh vel monney goll er bentyn rish y chengey ec Laare Studeyrys Manninagh ec y traa t’ayn, ta dy liooar ayn dy chooilleeney yn Kaart. Fy yerrey hoal, t’ad goaill toshiaght dy chur stoo Manninagh sy churriglym-scoill.
Bentyn rish cooishyn-leigh, oddagh reiltys Vannin cur bree da ny conaantyn sloo niartal sy Chaart - oddagh ad lowal da pabyryn ayns Gaelg dy gholl er ymmydey ayns quaiylyn. Bentyn rish shirveishyn theayagh, oddagh reiltys Vannin lowal da Gaelgeyryn dy chur docamadyn ayns Gaelg da sharvaantyn theayagh. As veagh eh aashagh dy liooar dy ghoaill ymmyd jeh enmyn-buill ayns Gaelg chammah as adsyn ayns Baarle. Cheet gys yn ym-ysseraght, ta reiltys Vannin cooilleeney conaantyn dy liooar hannah. Creid eh ny dyn, oddagh reiltys Vannin cooilleeney conaantyn dy liooar bentyn rish ‘taghyrtyn cultooroil as seyraaidyn (facilities)’.
Ayns ‘bea tarmaynyssagh as sheshoil’, ta reiltys Vannin abyl dy ghra nagh vel eh cur lhiettrimys er ymmyd y Ghaelg (!). As mastey reddyn elley, ta Lught-reill Ushtey Ellan Vannin cur magh e huarastyl bleinoil ayns Gaelg chammah as Baarle.
Ga dy vel paart jeh ny reddyn shoh beggan moal, oddagh reiltys Vannin ve foddey ny smoo daaney as cur bree da Ayrn III. Agh er lhiam dy vel foast aggie vooar er sharvaantyn theayagh ayns Mannin dy bee ad eginit dy chur magh gagh ferrym oikoil ayns Gaelg as Baarle - dy chooilley veer dy phabyr, dy jarroo. Shimmey keayrt ta mee er chlashtyn ad gra ‘Cha nel shin laccal Mannin dy ve goll rish Bretyn’. T’eh soilshaghey dooin ere cho speeideilagh as va Cymdeithas yr laith.
Shegin da reiltyssyn cur tuarastyl gys Strasbourg veih traa dy hraa mychione yn aght ta reddyn goll. Son Mannin, ta’n fysseree currit marish y stoo veih’n Reeriaght Unnaneysit. Son y chooid smoo, va’n stoo haink veih Mannin er y gherrid mie dy liooar er lhimmey jeh red ny ghaa. Myr sampleyr, cha row sleih ayns reiltys Vannin er hirrey fys as barelyn cheu-mooie jeh’n reiltys. As cha row reiltys Vannin er phrowal dy kiart fys y chur da theay Vannin dy vel y Kaart ayn. Va red aggairagh sy tuarastyl va gra dy vel Eiraght Ashoonagh Vannin nane jeh ny possanyn ta stiurey polasee-chengey. Sambyl elley jeh troggal impiraghtyn beggey? As cha row obbyr vooar Undinys Eiraght Vannin soilshit magh dy liooar sy tuarastyl voish Mannin.
Summary
Governments of states who have ratified the European Charter for Regional or Minority Languages can get away without doing an awful lot, it seems. But nevertheless the Charter is beneficial because (among other things) it gives minority languages an international platform. The Isle of Man Government could already ratify Part III of the Charter, but is holding back.
Brian Stowell